Ingeborg Larsdotter 1574–1667

Personanteckningar

Året är 1654 i Kåkinds härads dombok inskrevs den 5-6 juni 1654 (Här med moderniserad stavning) "Blev andraget huru såsom Ingeborgs barn i Flottebo haver sins emellan ingått en god och kärlig förlikning om deras möderne arv i både löst och fast i så motto att Anders Svensson i Frökärr låter sig nöja med den del han redan fått haver och intet mera vill hava att efterfråga. Anders Persson i Karlshaga skall hava till på 20 lod silver eller dess värde, Lars Eriksson i Karlshaga skall ock på 20 lod silver, Hans Johansson i Karlshaga skallhava 10 lod silver eller dess värde. Sven i Axtorp på sin styvdotters vägnar skall hava 30 lod silver eller dess värde och en kviga på två år och därtill alla moderns gångkläder som till delo gjorde äro. Vad sedan övrigt är kommer välborne Lars Jonsson Björnhufvud och hans samsysters barn till både i löst och fast. Belangades Torsten Svensson i Graven så haver han för sin person ingen förlikning ingått denna gång utan förbidar sin moders frånfälle då han pro quota skall hava sin arvpart så står han falla kan i första...?...det han nu av modern fått haver med de omständigheter som de då kunna förlikas om. Härpå fästes dom till vite ett par oxar eller 12 riksdaler vilka som denna förlikning bryter och där välborne Lars Jonsson eller Per Carlssons barn något kunna igenspana av det bortstulna gods, då skall det dem allena tillhöra."...Av denna domstolstext kan man utläsa både det ena och det andra. Ingeborg Larsdotter benämnes "hustru", alltså inte "änka" vilket hon skulle kallats om hon inte gift om sig efter Jon Månssons död 1640. Hon torde således varit gift entredje gång, med en man som var i livet men som inte omnämnes i samband med arvsuppdelningen. Enligt alla dåtidens regler borde mannen stått som Ingeborgs "juridiska ombud" (hustrun skulle vara sin man underdånig, all hustruns egendom var mannen tillhörig). Men maken som troligen var en f.d länsman vid namn Lars Andersson finns alltså inte med. Kan detta tolkas som bevispå Ingeborg Larsdotters starka ställning? Att det var hon som bestämde på Flottebo säteri. Sen är frågan hur de i arvsuppdelningen omnämnda personerna i släkthänseende skall knytastill Ingeborg. Helt klart är att Lars Jonsson Björnhufvud (att han är hennes son styrks också av riddarhusgenealogierna) och hans "samsysters" (dvs helsyster) är Ingeborgs barn. Samsystern är dock död 1654 så det är hennes barn som ärver mormodern. Den i slutet av domstolstexten omnämnde Per Carlsson är av allt att döma samsysterns efterlämnade make. Men hur är de övriga släkt med Ingeborg? Min teori är, att Anders Svensson i Frökärr är Ingeborgs son och alltså helbror till Torsten. Det har funnits ytterligare en helbror med han är d��d 1654. Hans änka lever dock 1654 och är omgift med Sven i Axtorp som i arvsdelningen bevakar sin styvdotters (Ingeborgs sondotters) intressen. Lite oklart är det, att texten säger att styvdottern skall ärva "Moderns" gångkläder, det borde stått farmoderns, Men den som skrivit protokollet har i det avseendet inte varit så nogräknad antar jag. Ingeborg är "modern" i relation till alla berörda (ytterligare ett bevis på hennes status?). Och sen är det de tre männen i Karlshaga. Hur kommer det in i släktträdet? min teori är att också de representerar släktled två, det är gifta med son-/dotterdöttrar till Ingeborg. Bl. a kronologin talar för ett sådant förhållande. Ingeborg Larsdotter torde varit född omkring 1580 och alla hennes barn i de två första giftena mellan 1600- 1620 cirka. Det är klart att Karlshaga tillhör släkten via Ingeborgs första gifte, med Sven Jonsson i Årby. En dotter i detta äktenskap, troligen Sigrid Svensdotter, kan ha varit Anders Perssons, Hans Johassons och Lars Erikssons svärmor. Att Sigrid inte var gift med någon av dessa tre styrks av att exvis Anders Perssons söner Måns och Christiern föddes så sent som 1661 respektive 1671. Men Sigrid kan ha varit Måns och Christierns mormor En fråga till Marita: Vet du när trumpetaren Hans Tiberg var född cirka 1685/1690 och Algot omkring 1660 så "funkar" tidmässigt Sigrid som mormor även i det sammanhanget. Och hur vet jag att Sigrid Svensdotter verkligen fanns och att hon kankopplas till släkten och att hon var född förhållandevis tidigt på 1600-talet? Jo, som jag nämnt tidigare, så var våra kära förföder lite självsvåldiga och hamnade då och då inför rätta även i tvistemål som var av erotisk karaktär. Sigrid Svensdotter i Graven var således den 23 april 1628 instämd till häradsrätten för hor med sin frände Anders Larsson iÖttum, Skånings härad. Hon bör då ha varit åtminstone 16-17 år och alltså född senast omkring 1610. Att brodern Torsten var i ungefär samma ålder styrks av att han 7 maj 1627 besökte häradsrätten i ett liknade ärende: Han var åtalad för att ha, som det hette, "Mökränkt" pigan Ingeborg Olofsdotter i Friggesby. Diskussionen kring Didrik Von Brehmen och hans släkt verkar intressant. På min mormors sida härstammar jag från från borgmästaren Lars Jonsson i Skövde och hans hustru Margareta Hartmansdotter. Lars Jonsson dog omkring 1621 p�� gården Ingelsby i Kyrkefalla socken, cirka 2 mil öster om Skövde. Lars Jonssons porträttgravsten finns, om än i slitet skick, ännu kvar i koret i Kyrkefalla kyrka. Lars Jonsson och Margareta Hartmansdotter (som jag för övrigt tror var dotter till borgaren Hartman Andersson i Bogesund) hade såvitt jag vet sonen Joen, adlad Björnberg, sonen Hartman (Bodde på Kristinetorp i Sventorps socken, tituleras uppbördsskrivare) och döttrarna Ingeborg (Gift 1. med Sven Jonsson i Årby i Fridene socken sn 2. med ryttmästaren Jonas Månsson på Flottebo, Kyrkefalla socken. (Sönerna i andra giftet adlades Björnhufvud), Helena, gift med kyrkoherden Sveno Andori i Dala och så slutligen NN, gift med Didrik Von Brehmen. En teori är att den Helena Von Brehmen som blev gift Skragge, var dotter till den nämnda "NN" och således uppkallad efter sin moster (Helena Larsdotter i Dala). Och är det någon som vet något om borgmästaren Lars Jonssons härstamning? Jag vet, att han var bror till borgmästaren Anund Jonsson i Mariestad, vars sonson adlades Von Bratt. Enligt Elgenstierna skall denna släkt härstamma från den v��rmländska släkten Bratt Af Höglunda, som ju då är Lars och Anunds ursprung. Vänligen Urban Bäckström, Mjölby Lite ytterligare uppgifter om Sturck (Stårck) från Karlshaga i Kyrkefalla socken, Skaraborgs län: Släkten kommer från Sörgården Karlshaga 1 mantal kronoskatte, varav en hemmansdel än idag är kvar i släktens ägö - i rakt nedstigande led från den förste kände bonden Anders Persson som avled omkring år 1700´. Han var gift flera gånger, i ett av äktenskapen med en dotter (dotterdotter?) till Sven Jonsson i Årby, Fröjereds socken och hans hustru Ingeborg Larsdotter, i andra giftet, gift med ryttmästaren Jon Månsson (deras söner adlades Björnhufvud). Ingeborg var dotter till borgmästaren Lars Jonsson i Skövde (död omkring 1621) och hans hustru Margareta Hartmansdotter, som bland många barn även hade sonen Joen (Jonas) adlad Björnberg. Vänligen Urban Bäckström....Mer från Urban........"Jag har nu haft tid att rota bland mina gamla anteckningar från 1970-talet, om bl a. "stormoran" Ingeborg Larsdotter i Flottebo och hennes släkt. Följande kan kanske kasta en del ljus över bl a. Maritas fråga om Algot Hanssons koppling till släkten. Vi börjar uppdelningen av Ingeborgs egendom. Jag har nog tidigare sagt att det skedde 1655 men rätt år är 1654.

The surname of LARSON is of Danish origin, a baptismal name 'the son of Lars or Lawrence' a name meaning laurel, which is the symbol of victory. The name was borne by a saint who was martyred at Rome in the 3rd century AD; he enjoyed considerable cult throughout Europe, with the consequent popularity of the given name. Sir Robert Lawrence of Aston Hall, County Lancashire, accompanied Richard I (1188-1199) to the Holy Land. The practice of adopting surnames spread to Denmark and Norway from Germany, during the late Middle Ages, but until the 19th century, they were neither fixed nor universal. The Danish state has in recent years been encouraging the adoption of a wider range of surnames. During the Middle Ages, when people were unable to read or write, signs were neededfor all visual identification. For several centuries city streets were filled with signs of all kinds, public houses, tradesmen and even private householders found them necessary. This was an age when there were no numbered houses, and an address was a descriptive phrase that made use of a convenient landmark. At this time, coats of arms came into being, for the practical reason that men went into battle heavily armed and were difficult to recognise. It became the custom for them to adorn their helmets with distinctive crests, and to paint their shields with animals and the like. Coats of arms accompanied the development of surnames, becoming hereditary in the same way. A notable member of the name was Carl Larsson (1853-1919) the Swedish born artist. He was a talented draughtsman, and financed his studies at the Acadamy of Arts by illustrating newspapers and magazines. He visited Paris in 1877 and lived from 1882 to 1884 in Grez-sur-Loing where he was the centre of the Scandinavian artist's colony. He returned to Sweden and after some years teaching he settled in the idyllic province of Dalarna. He produced monumental historical paintings and was an outstanding illustrator of books. Most of the European surnames were formed in the thirteenth and fourteenth centuries. The process had started somewhat earlier and had continued in some places into the 19th century, but the norm is that in the tenth and eleventh centuries people did not have surnames, whereas by the fifteenth century most of the population had acquired a second name. (http://www.4crests.com/larson-coat-of-arms.html) http://www.4crests.com/larson-coat-of-arms.html