Erik Arvidsson af Trolle 1460–1529

Personanteckningar

Från: www.historiesajten.se Levde: 146(0) - 1530 (ca. 70 år) Titel:Riksföreståndare 1512 Erik Arvidsson Trolle föddes omkring 1460 som son till riksrådet Arvid Birgersson Trolle och Kristina Jonsdotter Gedda. Han skrevs in vid Rostocks universitet 1480 och studerade juridik i Köln 1482-83. Efter återkomsten till Sverige verkar han ha varit medlem av ett domkapitel och fått prebenden (årlig inkomst som tillföll vissa präster) i Uppsala och Linköping. Trolle prästvigdes dock aldrig, och då han 1487 ingick ��ktenskap med den förmögna fru Ingeborg Filipsdotter (Tott), övergav han definitivt prästbanan. Han bosatte sig på sin hustrus gård Ekholmen i Uppland. Ungefär samtidigt som han gifte sig gick han in i riksrådet och vann snart genom sina kunskaper ett avsevärt inflytande inom rådet, där han var motståndaren till Sten Sture d.ä. Efter att ha deltagit i ryska kriget 1495-97, anslöt han sig 1497 till upproret mot riksföreståndaren och var med om att inkalla kung Hans (Johan II), som vid sin kröning belönade honom med riddarvärdigheten. När Sturarna övergav kungen 1501, ställde han sig till drottning Kristinas förfogande vid försvaret av Stockholm. Efter dess fall 1502 försonade han sig emellertid med Sturarna igen. Efter Svante Stures död i januari 1512, valdes han, i sin frånvaro, av rådsaristokratin till riksföreståndare 1512 men tvingades snart ge vika för Sten Sture d.y.. Under sonen, ärkebiskopen Gustav Trolles kamp med Sten Sture d.y. hölls han sedan fängslad mellan åren 1516–1520. Liksom sonen arbetade han för Kristian II men måste efter dennes fördrivande fly till Danmark. I början av 1528 fick han tillåtelse av Gustav Vasa att återvända till Sverige och i samband med det erhöll han amnesti för vad han genom sin anslutning till Kristian II hade förbrutit sig emot. I augusti samma år fick han dessutom genom kunglig nåd tillbaka sina svenska gods, som under hans frånvaro indragits till kronan. I fråga om lärd bildning höjde han sig betydligt över de andra i riksrådet, och exempelvis i latinsk talekonst röjde han stor färdighet. Han dog 1530, omkring 70 år gammal. Gravplats: Fulltofta kyrkogård, Skåne