Anders Hansson1 1798–1841
Kön: Man Levnadsålder: 43
Levnadsbana
| Född | 1798-01-31 Mosshedinge, Esarp, Malmöhus län |
| Sonen Anders Andersson föds (26) | 1824-11-14 Esarp, S:t Staffan, Malmöhus län |
| Sonen Lars Andersson föds (28) | 1826-09-26 Esarp, S:t Staffan, Malmöhus län |
| Sonen Jöns Andersson föds (31) | 1829-02-06 Esarp, S:t Staffan, Malmöhus län |
| Dottern Kersti Andersdotter föds (33) | 1831-08-06 Esarp, S:t Staffan, Malmöhus län |
| Dottern Anna Christina Andersdotter föds (35) | 1833-12-10 Fliseryd, Fliseryd, Kalmar län |
| Sonen Nils Andersson föds (38) | 1836-10-01 Esarp, S:t Staffan, Malmöhus län |
| Dottern Sissa Andersdotter föds (41) | 1839-08-03 Esarp, S:t Staffan, Malmöhus län |
| Död (43) | 1841-02-27 Esarp, S:t Staffan, Malmöhus län |
Familj
Källor
- Svenska husförhörslängder, 1840-1947, (MyHeritage). https://www.myheritage.se/research/collection-10180/svenska-husforhorslangder-1840-1947?itemId=122598464&action=showRecord
Källtext:
Varje bok eller serie böcker representerar en 3-10 års period inom en församling. Varje år fram till 1894 skulle församlingens präst besöka varje hem och pröva varje individs kunskaper i katekesen. De skulle också samla in information om födelsedatum, giftermål, dödsfall, vart människor hade flyttat till eller från, etc. Varje år skulle prästen komma tillbaka och uppdatera informationen från föregående år, notera förändringar inom befolkningen i hemmet. Efter 1894 var undersökningarna mindre fokuserade på dogmatisk kunskap och mer fokuserade på räkning av den svenska befolkningen.MyHeritage har producerat ett namnindex med nära 8 miljoner bilder som tillhandahålls av vår samarbetspartner ArkivDigital. Denna del av de svenska husförhörslängderna (<i>Husförhörslängder</i>), täcker mestadels åren 1860-1947, med några få undantag från det tidiga 1800-talet och sena 1700-talet. Husförhörslängderna är en ovärderlig samling som kan ge insikt i sammansättningenav familjer inom Sverige, från födelse till död eller emigration. Eftersom böckerna uppdaterades varje år, kan familjer spåras år från år och ofta från plats till plats i hela landet. Fram till 1894 skulle församlingsprästen besöka varje gård eller hem i sin församling för att betygsätta och dokumentera varje individs förståelse av katekesen. Efter 1894 byttes husförhörslängderna ut mot <i>Församlingsbok</i>, Svenska kyrkans register som användes officiellt till att räkna befolkningen från år till år, men fokus på att undersöka kunskapen om katekesen hade tagits bort.